onsdag 24 juni 2009

Oförskämda människa....

Alltså jag är inte smal.
Jag är faktiskt ganska långt ifrån smal.
Jag har nog ca 30 kg övervikt just nu.
Jag vet om det och jag ska göra något åt det, så småningom.

Jag trivs inte riktigt med mig själv när jag ser mig i spegeln och hatar att prova kläder.
Jag gillar inte att vara så här mycket överviktig.
Det är andra gången i mitt liv som jag är det och det passar inte mig..

Jag tycker själv att jag har en rätt ok syn till min egen kropp och har hyfsad självkritik.
Jag kan skoja om min vikt och även skratta med mina vänner när de skojar om min vikt.

Det jag däremot inte kan ta eller ens tycka är ok är när människor som man inte har någon relation till, som man inte umgås med eller inte känner speciellt väl kommer och frågar om man väntar barn igen när man träffas.
Jag har nästintill alltid med mig min son när jag åker någonstans så de flesta ser eller vet att jag nyss fått barn. Hur kan man då vara så jävla oförskämd att fråga en sån sak?

Inte mindre än 4 gånger har jag fått just den frågan.
Från några släktingar som jag inte umgås med speciellt mycket och några avlägsna bekanta.
Jag har mycket svårt att tro att dessa människor skulle ifrågasätta andra överviktiga om deras vikt.
Och dessutom har några av dessa själv en hel del extra kilon. Hur pantad får man bli?
Fattar de inte att dessa ord kan såra rätt rejält?
Vilken normalt funtad människa skulle kasta en sån spydig kommentar i ansiktet på en ”vanlig” överviktig?

Jag dömer inte andra som också har övervikt, jag dömer heller inte de som är underviktiga. Var och en måste ju känna själv hur de vill ha sin kropp och vilken vikt som passar just dem. Det har ju ingen annan med att göra.

Tyvärr har jag den lilla åkomman att jag inte säger något när någon kastar ur sig oförskämdheter (jag kommer oftast på något fyndigt att svara först efter att man har gått därifrån) men jag tror banne mig att det ska bli ändring på det.
Så nästa gång någon frågar mig om jag är gravid igen och tittar på min hängbuk ska jag svara:

1.- nej jag gick upp väldigt mycket när jag väntade alfred och har inte hunnit gå ner i vikt igen, men själv då? När ska du ha?
2.- Hellre överviktig än skitviktig


Så, nu har jag fått ur mig lite aggressioner så nu ska jag trycka i mig en ostbågspåse….


Ha det bäst

//J

fredag 5 juni 2009


min glada lilla gubbe....

tråkigt tråkigt

Jag har så utomordentligt tråkigt idag. Jag har tokmycket saker som borde göras och som verkligen behövs göras, men jag har ingen lust. Nu har ju jag sällan lust att städa och plocka o så. Men idag har jag verkligen absolut INGEN lust what so ever.
Tror det beror på bl.a. vädret, att Olivia blir borta hela helgen och att gubben jobbar eftermiddag.
Jag hatar att vara ensam på en fredagskväll. Iochförsig är ju Alfred hemma, men det är ju liksom inte riktigt samma sak. Han är ju mysig och go men är inte så roligt sällskap till middagen. Han säger ju så lite. =)

Mina vänner lyser ju också med sin frånvaro, precis som solen.
Ska jag verkligen vara den som alltid ringer och åker till mina vänner?
Vi måste ju verkligen ha flyttat till världens ände eftersom ingen verkar idas åka hit och hälsa på.

Nåja, det är väl bara att rycka upp sig och gilla läget.

Förra helgen var jag på jaktstig med lillkusin Katarina.
Fy jäklar så dåligt det gick. Men skoj hade vi.
Det var åtta stationer med vardera 2 figurer och jag träffade en figur och en lerduva.
Det kan man kalla resultat.
Tur jag inte jagar med hagel, jag skulle inte ha ihjäl ett endaste litet djur. Nej jag får nog hålla mig till djur stora som ladugårdsdörrar och studsaren. Då får jag ju åtminstone ihjäl nåt.

Mormor ligger på sjukhuset efter en sjuhelsikes lunginflamation/kol och lite annat smått o gott. Får väl se huruvida hon blir helt återställd eller inte.

Sen har det väl inte hänt så himlans mycket i mitt liv på sista tiden mer än att sommaren har kommit igång, på riktigt.
Fy sjutton va jag lider av den. Sommaren alltså.
Det är för varmt, myggen/knotten/ bromsen äter på min arma kropp så fort de får en chans. Soljäkeln bränner mitt sjukligt vita skinn så jag ser ut som en nykokt kräfta så fort jag visat mig utomhus mer än 10 min en solig dag.
Fräknarna poppar upp med en förvånande hastighet i ansiktet och på min högra kroppshalva. (Ser mycket tufft ut med en fräknig halva och en utan fräknar).
Nätterna är olidligt varma under duntäcket =)
Gräset måste klippas minst en gång i veckan om man inte vill ha rena rama djungeln utanför dörren.
Det dammar nå alldeles otroligt av vägen.
Det blir aldrig riktigt mörkt på kvällarna.
Väderomslagen ger mig huvudvärk.

Jag kan räkna upp hur mycket som helst som är skiiiit med sommaren men bara 4 saker som är bra och det är att:
1. när sommaren har börjat så betyder det att hösten inte är långt borta
2. vi grillar, ofta
3. uteserveringarna i stan som serverar en kall öl i värmen.
4. kläder som man torkar ute luktar gott


Nä, nu ska jag smörja mina eksem, dricka lite juice och ta mig i kragen och försöka få något gjort. Vad som helst..

Ha det bäst

//J