Många promenader blir det. Men det börjar liksom bli en del av min och Alfreds vardag. Jag saknar promenaderna de dagar vi ska vila, så det har faktiskt blivit en kortare promenad även dessa dagar.
Idag, tisdag, blev det stressigt värre på morgonen eftersom sonen för en gångs skull somnade om när Ingemar åkte till jobbet och vaknade inte förrän 7.15. Vi hade bestämt att vi skulle gå 7.30 så vi skulle hinna göra oss klara innan vi skulle iväg till kyrkis för första gången.
När vi hade gått halva vägen öste regnet ner men det var ytterst lokalt och slutade igen efter bara ca 10 min efter att vi hade vänt.
Väl hemma igen längtade jag sååå efter lingongrova med keso och avokado. Hade precis satt i mig en halv smörgås då min kära vän Lina ringer och meddelar att lingongrova innehåller på tok för mycket sockerarter och inte alls är så nyttig som man kan tro. Jäkla skit, och jag som verkligen gillar lingongrova. Med smått vemod tuggade jag i mig sista smörgåsen och bestämde mig för att köpa annat bröd nästa gång. Måste visst kolla innehållsförteckningen hädanefter. *suck* Man måste låta bli allt gott.
Efter en snabb dusch åkte vi iväg till kyrkis i Indal. Var ju en upplevelse bara det. Vet inte hur jag ska ställa mig till att fortsätta att gå. Man blir lite lätt skogstokig här hemma själv och mår säkert lite bättre av att träffa andra mamma/pappalediga och deras barn. Men herrejösses! (Det kanske går att boka in bara Elin och Li med deras barn så har man i alla fall lite vuxet sällskap utan att behöva bli stressad över kyrkistanterna). Måste försöka komma på någon bra lösning. Fick i alla fall lunch hemma hos Li innan jag åkte hem. Härligt att slippa fixa maten själv för en gångs skull.
Mams och paps bjöd in sig själva på middag idag, det blev ungsbakad taco och kantarell falukorv med broccoli/blomkålsmos och potatis. Låter sådär, smakar super.
Imorgon blir det intervallpromenad, vi har bytt onsdag och torsdags promenaderna för grannen skulle bort på torsdag och hade lite smått om tid. Så nu ska jag försöka ladda mentalt för det.
Mina sladdriga magmuskler börjar tighta till sig lite men jag ser fortfarande ut som ett hängbukssvin när jag inte suger in magen. Men det känns tightare och lättare att göra situpsen nu än för en vecka sedan. Bara att fortsätta kämpa på.
Tror jag ska starta en ”vi-hejjar-och-stöttar-jennie-i-hennes-träningsmani-så-hon-kommer-i-form” sida så jag kan få lite boost när det känns trökigt och tungt att vara nyttig och hurtig. Där kan ni, alla kära vänner och familj, skriva små fina hejjar mess till mig som jag kan läsa i mina mörkaste stunder då det känns piss att fightas mot kilona. Vad sägs om det?
Nåja, ha det bäst fanz
//J
tisdag 28 april 2009
måndag 27 april 2009
Dag 1, vecka 2
Idag när vi promenerade iväg, var vi lite övermodiga och älgade iväg mot storbränna. Vi har gått den vägen många gånger förr, men inte i powerwalktakt. Egentligen ska vi inte börja kuta i backar förrän nästa vecka enligt schemat. Men vi tänkte ändå prova lite smått.
Efter en timmes promenad lyckades jag iallafall med lite möda häva mig upp och ner på 10 armhävningar och likaså 10 situps.
Men det känns ändå som att det går lite lättare för varje dag, inte mycket, men lite lite. Det måste ju ändå vara ett framsteg.
Jag bjöd in grannen på en frukost bestående av lingongrova med keso, avokado, paprika och lök, apelsinjuice och 1 ägg.
Och efter frukost var det dags för vägning.
Med lite ångest över helgens matfusk tog jag mod till mig och steppade upp på vågen. -1 kg!!!! Fattar ni? Jag har, trots att jag fuskat lite, gått ner 1 kg på en vecka genom att bara äta lite mer grönt och lite mindre godis. (jag har trots allt ätit både lite godis och lite snacks och inte varit en mathitler)
Jublandes glad över min prestation började jag genast tänka på vad jag skulle fira med: chokladpudding? Lite chips? Godiset som blev över efter kalaset? Glass?
Då slog det mig som en blixt från klar himmel.
Min dumma hjärna hade i segerns sötma glömt att det bara var början av en jäkligt lång resa. 29 kg kvar.
Men stolt är jag nog och lite mer sporrad blir man. Den här veckan kanske jag fuskar lite mindre, men bara kanske.
Beach 2010 here I come!
I helgen hade Olivia barnkalas med övernattning. Det var en upplevelse kan jag lätt lova. Vi började kalaset med lite fyrhjulingsåkning innan vi dukade upp till en pannkaksbuffé. Vi hade jättetur med vädret och barnen var ute i omgångar och lekte. På kvällen blev det en godis/snacksbuffé i sovsäckarna på golvet medan vi tittade på film till 23.15.
Ingemar och Alfred sov hemma själva. Det var lite ovant att inte ha lillprinsen i närheten på natten, för hur än det är har han ju varit med mig dygnet runt i 11½ månad, om man räknar in när han låg i magen.
Men det hade gått jättebra och Ingemar kom ner med honom till 7 så han fick frukost.
Barnen vaknade redan kl 5.15! och fick titta på film medan jag svepte en stor kopp stark espresso. Frukostbuffén blev således tidigarelagd 2 timmar och barnen blev hämtade kl 9.30.
Behöver jag ens nämna att det inte blev mycket gjort efter att vi hade städat ur Sulågården? Vi var rätt slagna hela familjen och det blev en tidig kväll.
Jösses vad skönt det är att det bara är kalas en gång om året än så länge. Det lär väl dröja lite innan Alfred ska ha barnkalas.
Nä, nu ska jag fira lite med ett gott saftigt äpple…
Ha det bäst
Efter en timmes promenad lyckades jag iallafall med lite möda häva mig upp och ner på 10 armhävningar och likaså 10 situps.
Men det känns ändå som att det går lite lättare för varje dag, inte mycket, men lite lite. Det måste ju ändå vara ett framsteg.
Jag bjöd in grannen på en frukost bestående av lingongrova med keso, avokado, paprika och lök, apelsinjuice och 1 ägg.
Och efter frukost var det dags för vägning.
Med lite ångest över helgens matfusk tog jag mod till mig och steppade upp på vågen. -1 kg!!!! Fattar ni? Jag har, trots att jag fuskat lite, gått ner 1 kg på en vecka genom att bara äta lite mer grönt och lite mindre godis. (jag har trots allt ätit både lite godis och lite snacks och inte varit en mathitler)
Jublandes glad över min prestation började jag genast tänka på vad jag skulle fira med: chokladpudding? Lite chips? Godiset som blev över efter kalaset? Glass?
Då slog det mig som en blixt från klar himmel.
Min dumma hjärna hade i segerns sötma glömt att det bara var början av en jäkligt lång resa. 29 kg kvar.
Men stolt är jag nog och lite mer sporrad blir man. Den här veckan kanske jag fuskar lite mindre, men bara kanske.
Beach 2010 here I come!
I helgen hade Olivia barnkalas med övernattning. Det var en upplevelse kan jag lätt lova. Vi började kalaset med lite fyrhjulingsåkning innan vi dukade upp till en pannkaksbuffé. Vi hade jättetur med vädret och barnen var ute i omgångar och lekte. På kvällen blev det en godis/snacksbuffé i sovsäckarna på golvet medan vi tittade på film till 23.15.
Ingemar och Alfred sov hemma själva. Det var lite ovant att inte ha lillprinsen i närheten på natten, för hur än det är har han ju varit med mig dygnet runt i 11½ månad, om man räknar in när han låg i magen.
Men det hade gått jättebra och Ingemar kom ner med honom till 7 så han fick frukost.
Barnen vaknade redan kl 5.15! och fick titta på film medan jag svepte en stor kopp stark espresso. Frukostbuffén blev således tidigarelagd 2 timmar och barnen blev hämtade kl 9.30.
Behöver jag ens nämna att det inte blev mycket gjort efter att vi hade städat ur Sulågården? Vi var rätt slagna hela familjen och det blev en tidig kväll.
Jösses vad skönt det är att det bara är kalas en gång om året än så länge. Det lär väl dröja lite innan Alfred ska ha barnkalas.
Nä, nu ska jag fira lite med ett gott saftigt äpple…
Ha det bäst
torsdag 23 april 2009
Dag 4 Vecka 1
Jajamen, nu känns det som att man är på gång riktigt. Hade en vilodag igår, onsdag.
Var ner på underlivsbesiktning på MVC direkt på morgonen. Gick igenom utan anmärkning på den, tack och lov. Det enda som var lite irriterande var att barnmorskan promt skulle ha mig att sätta in en hormonspiral. Jag sa flera gånger att jag inte ville ha en spiral, av olika anledningar. Men hon tyckte ändå att jag skulle tänka över saken. Suck, att dom inte kan lyssna.
Nåja, jag kom iallafall därifrån med en ny sorts minipiller istället.
Hade (o)turen att få min förlossnings barnmorskeelev på MVC =) Har lite kluvna känslor till den tjejen. Men va f*n man kan ju inte få allt här i livet. Muttan sitter ju kvar och alla delarna är hela, är väl nog bra.
Efter kontrollen åkte jag hem till min kära vän Linda för att snutta på tillökningen. (vet inte om hon vill att folk ska känna igen henne, så jag skriver inte lillgumans namn) Hon är en av de två minsta små bebisar jag någonsin hållt i (inte Linda utan bebisen), men otroligt fin och go.
Alfred såg ut som en sumobrottare i jämnförelse. Ja, jag vet att han är 8 veckor äldre, men han väger ändå dubbelt så mkt.
Vi käkade en god sallad till lunch och tog en stilla promenad i vårsolen. Var hur härligt som helst! Måste vi göra om snart.
Vidare var jag och gjorde min plikt som kontakperson innan jag åkte hem till familjen.
Jag har ätit god och balanserad kost och har inte varit ett dugg hungrig
Idag, torsdag hade jag tid hos tandplågaren direkt på morgonen. Jag trodde att en tidig tid skulle vara bra så man hade hela dagen till annat. Men dragenes åt skogen va stressigt det blev. Alfred la naturligtvis om alla sina sov och mattider. Vilket resulterade i att jag inte hann lämna honom hos morfar som skulle ha varit barnvakt.
Men han skötte sig exemplariskt (precis som mor sin alltid gör) hos the dentist.
Nu har vi just varit på våran 60 min skithårda promenad och ska snart käka en god lunch bestående av sill, lax, ägg, potatis och grönsaker.
Måste ju helt ärligt säga att de vanliga promenaderna blir lättare för var dag, det är bara intervall prommisarna som jag gruvar mig lite för. (i tanken blir jag smalare för var dag)
Ha det bäst
//J
Var ner på underlivsbesiktning på MVC direkt på morgonen. Gick igenom utan anmärkning på den, tack och lov. Det enda som var lite irriterande var att barnmorskan promt skulle ha mig att sätta in en hormonspiral. Jag sa flera gånger att jag inte ville ha en spiral, av olika anledningar. Men hon tyckte ändå att jag skulle tänka över saken. Suck, att dom inte kan lyssna.
Nåja, jag kom iallafall därifrån med en ny sorts minipiller istället.
Hade (o)turen att få min förlossnings barnmorskeelev på MVC =) Har lite kluvna känslor till den tjejen. Men va f*n man kan ju inte få allt här i livet. Muttan sitter ju kvar och alla delarna är hela, är väl nog bra.
Efter kontrollen åkte jag hem till min kära vän Linda för att snutta på tillökningen. (vet inte om hon vill att folk ska känna igen henne, så jag skriver inte lillgumans namn) Hon är en av de två minsta små bebisar jag någonsin hållt i (inte Linda utan bebisen), men otroligt fin och go.
Alfred såg ut som en sumobrottare i jämnförelse. Ja, jag vet att han är 8 veckor äldre, men han väger ändå dubbelt så mkt.
Vi käkade en god sallad till lunch och tog en stilla promenad i vårsolen. Var hur härligt som helst! Måste vi göra om snart.
Vidare var jag och gjorde min plikt som kontakperson innan jag åkte hem till familjen.
Jag har ätit god och balanserad kost och har inte varit ett dugg hungrig
Idag, torsdag hade jag tid hos tandplågaren direkt på morgonen. Jag trodde att en tidig tid skulle vara bra så man hade hela dagen till annat. Men dragenes åt skogen va stressigt det blev. Alfred la naturligtvis om alla sina sov och mattider. Vilket resulterade i att jag inte hann lämna honom hos morfar som skulle ha varit barnvakt.
Men han skötte sig exemplariskt (precis som mor sin alltid gör) hos the dentist.
Nu har vi just varit på våran 60 min skithårda promenad och ska snart käka en god lunch bestående av sill, lax, ägg, potatis och grönsaker.
Måste ju helt ärligt säga att de vanliga promenaderna blir lättare för var dag, det är bara intervall prommisarna som jag gruvar mig lite för. (i tanken blir jag smalare för var dag)
Ha det bäst
//J
tisdag 21 april 2009
Dag 2 Vecka 1
Igår kväll kände jag mig lite mör i kroppen efter vår hetsiga promenad, men det var verkligen inget mot för hur jag kände mig imorse.
Herre jösses!
Jag hade en molvärk in mot armhålorna och tänkte i mitt stilla sinne, medan jag fortfarande låg i sängen, att det nog var mina bröst som behövdes pumpas ur. Då kom jag på att det hade jag redan gjort bara någon timme innan. (förmodligen kände jag inte värken då eftersom jag halvsov)
När jag sakta men säkert skulle resa mig upp på alla fyra och krypa ur sängen, sa mina armar ifrån. Herre jävlar, jag for ihop som ett korthus i stormen gudrun och låg och sprattlade på mage som en skadeskjuten kråka. När jag sen väl kom ur sängen var mina ben lika stela som efter en hel gipsning av båda benen. Jag tänkte att någon med mig skämta aprillo.
Mina armar ville visst inte lyda sådär direkt på morgonen, och det bara efter 10 små ynka armhävningar igår. Jag var verkligen i sämre kondition än jag trodde. I magen känns det lite också naturligtvis, men det är inte lika kännbart som armarna. Dom hänger och sladdrar som värsta snorslemmet på Gunde Svan efter en 10 mils skidtävling.
Och benen är nog lite ovana att röra sig som i takt med värsta techno musiken.
Nåväl, efter att fått iväg lillgumman till taxin, matat lillgubben, klätt oss och gått ut, insupit den härliga morgonluften bar det iväg. Och det med besked.
Idag var det intervall som gällde. Så vi satte iväg som om vi hade haft eld i arslet.
30 min skulle vi orka med, 4 min hårt och 1 min lugnt.
Efter de första 5 min var vi illröda i fejset, pulsen låg på topp och svetten rann utmed ryggen. Härligt, bara 25 min kvar!!!
Man kommer rätt långt på 15 min i den takten =)
Väl hemma igen var det lite stretching i benen som stod på tur, kändes som att någon skar benhinnorna och vadmusklerna av mig med en slö kniv ungefär.
Inne igen var det återigen dags för att stånka sig ner på golvet för de dagliga armhävningarna och situpsen.
Kan ju lugnt säga att jag är innerligt glad för att jag är ensam hemma när detta sker, lär ju inte se klok ut där jag pustar och flåsar för 10 ynka av varje. I den sista armhävningen och situpsen väser jag ur mig ett halvhjärtat skri för att ens orka ha mig upp.
Jag har i bloggen liknat mig själv både som en strandad, död vitval och barbapappa, men det är tyvärr värre än så är jag rädd.
Som tur är så blir ju det en bra sporre att fortsätta detta plågeri ett tag till.
För er som är intresserade av vad jag inmundigar under dagarna så kommer en liten lista efter mina små plågsamma inlägg:
Stående frukost: 1 dl havregryn, 1½ dl mjölk, skogshallon, 1 ägg och 1 banan.
Lunch: Räkor m avokado, lök, 2 msk creme fraiche och vatten
Mellis: 1 skiva grovt bröd med keso, avokado, paprika och havsörtsalt och vatten
Middag: köttfärsbiffar med pinjenötter, potatis och grönsaker
Kvällsgott: jordgubbar
Lunch, mellis och middag varierar ju från dag till dag, men så såg menyn ut igår.
Ha det bäst
//J
Herre jösses!
Jag hade en molvärk in mot armhålorna och tänkte i mitt stilla sinne, medan jag fortfarande låg i sängen, att det nog var mina bröst som behövdes pumpas ur. Då kom jag på att det hade jag redan gjort bara någon timme innan. (förmodligen kände jag inte värken då eftersom jag halvsov)
När jag sakta men säkert skulle resa mig upp på alla fyra och krypa ur sängen, sa mina armar ifrån. Herre jävlar, jag for ihop som ett korthus i stormen gudrun och låg och sprattlade på mage som en skadeskjuten kråka. När jag sen väl kom ur sängen var mina ben lika stela som efter en hel gipsning av båda benen. Jag tänkte att någon med mig skämta aprillo.
Mina armar ville visst inte lyda sådär direkt på morgonen, och det bara efter 10 små ynka armhävningar igår. Jag var verkligen i sämre kondition än jag trodde. I magen känns det lite också naturligtvis, men det är inte lika kännbart som armarna. Dom hänger och sladdrar som värsta snorslemmet på Gunde Svan efter en 10 mils skidtävling.
Och benen är nog lite ovana att röra sig som i takt med värsta techno musiken.
Nåväl, efter att fått iväg lillgumman till taxin, matat lillgubben, klätt oss och gått ut, insupit den härliga morgonluften bar det iväg. Och det med besked.
Idag var det intervall som gällde. Så vi satte iväg som om vi hade haft eld i arslet.
30 min skulle vi orka med, 4 min hårt och 1 min lugnt.
Efter de första 5 min var vi illröda i fejset, pulsen låg på topp och svetten rann utmed ryggen. Härligt, bara 25 min kvar!!!
Man kommer rätt långt på 15 min i den takten =)
Väl hemma igen var det lite stretching i benen som stod på tur, kändes som att någon skar benhinnorna och vadmusklerna av mig med en slö kniv ungefär.
Inne igen var det återigen dags för att stånka sig ner på golvet för de dagliga armhävningarna och situpsen.
Kan ju lugnt säga att jag är innerligt glad för att jag är ensam hemma när detta sker, lär ju inte se klok ut där jag pustar och flåsar för 10 ynka av varje. I den sista armhävningen och situpsen väser jag ur mig ett halvhjärtat skri för att ens orka ha mig upp.
Jag har i bloggen liknat mig själv både som en strandad, död vitval och barbapappa, men det är tyvärr värre än så är jag rädd.
Som tur är så blir ju det en bra sporre att fortsätta detta plågeri ett tag till.
För er som är intresserade av vad jag inmundigar under dagarna så kommer en liten lista efter mina små plågsamma inlägg:
Stående frukost: 1 dl havregryn, 1½ dl mjölk, skogshallon, 1 ägg och 1 banan.
Lunch: Räkor m avokado, lök, 2 msk creme fraiche och vatten
Mellis: 1 skiva grovt bröd med keso, avokado, paprika och havsörtsalt och vatten
Middag: köttfärsbiffar med pinjenötter, potatis och grönsaker
Kvällsgott: jordgubbar
Lunch, mellis och middag varierar ju från dag till dag, men så såg menyn ut igår.
Ha det bäst
//J
måndag 20 april 2009
Dag 1 vecka 1
Japp, så var man igång då. Men jösses så det sved i vaderna =) Direkt när Olivia hade åkt till skolan snörade vi på oss promenadskorna, stoppade ner barnen i vagnarna och hade oss iväg. Kan ju helt ärligt säga att det inte riktigt var samma tempo vi är vana vid. Vi drog iallafall ut på promenaden till 60 min istället för 50, landade någonstans på 7600 steg.
När vi väl var hemma skulle man ju göra situps och armhävningar också. Men tjena! Man är inte direkt vältränad när man efter 10 st av vardera håller på att gå under. Men skam den som ger sig. På´t igen imorgon bara.
Min kulinariska frukost bestod av detta : 1½ dl havregryn i mjölk med mosade skogshallon, 1 banan, 1 ägg och vatten.
Nu ska mina spaghetti armar och ben få vila sig i en liten amningsstund!
Ha det bäst
//J
När vi väl var hemma skulle man ju göra situps och armhävningar också. Men tjena! Man är inte direkt vältränad när man efter 10 st av vardera håller på att gå under. Men skam den som ger sig. På´t igen imorgon bara.
Min kulinariska frukost bestod av detta : 1½ dl havregryn i mjölk med mosade skogshallon, 1 banan, 1 ägg och vatten.
Nu ska mina spaghetti armar och ben få vila sig i en liten amningsstund!
Ha det bäst
//J
söndag 19 april 2009
Mitt nya slanka liv
Jaha, så har man bestämt sig igen då. Nu ska här bråkas med övervikten.
Har ett tag nu försökt att inte titta mig så mycket i spegeln eftersom jag inte gillar det jag ser, så idag kände jag att det fick vara nog.
Vi har bara en spegel hemma och det är väl banne mig helt sjukt om jag ska blunda när jag borstar tänderna morgon och kväll.
Har ni någonsin har sett på discovery när en vitval har strandat och börjat ruttna, så den ser extra likblek och skrynklig ut? Den synen har jag när jag ser min i spegeln efter en dusch. Upphetsande? Inte speciellt!
Jag har ju lyckats en gång förut att bli av med, i princip, samma dövikt.
Jag och granntjejen brukar ut och gå ca 5.5 km varje vardag så jag tänkte att det skulle ju kunna gå och använda den lilla promenaden till en fettförbrännare.
Sagt och gjort, hittade ett powerwalkschema på nätet som jag tog och skrev ner, sen lyckades jag att intala grannen att vi skulle pröva detta 4 veckors schema och kombinera det med lite nyttig mat.
Nu ska socker och andra onyttigheter väck, jag har köpt ”dyrchoklad” som jag får ta en bit av om jag blir sugen.
Har precis lärt mig lite om just choklad och att om man bara köper rätt choklad är det faktiskt rätt nyttigt.
Men som sagt, den är ju inte i prisklass med en marabou chokladkaka direkt. (Kan det ju iof vara värt bara döfläsket försvinner.)
Imorgon blir det storhandling efter jag har varit och vägt lillprinsen. Det står väldigt mycket grönsaker och frukt på listan. Himla tur att Olivia tycker om grönsaker.
Om någon är sugen att hänga på vårat powerwalkande så är schemat såhär:
V.1
Måndag: Promenad i rask takt i 50 min
Tisdag: Intervallpromenad i 30 min. 4 min hårt tempo – 1 min ”prattempo”
Onsdag: Vila
Torsdag: Promenad i rask takt i 50 min
Fredag: 30 min rask lunchpromenad
Lördag: 75-90 min promenad
Söndag: Vila
V.2
Måndag: promenad 55 min
Tisdag: promenad 55 min
Onsdag: 30 min lunchpromenad
Torsdag: promenad 55 min
Fredag: Lång intervall, 4 min hårt – 2 min lugn x7
Lördag: 75-90 min promenad
Söndag: Vila
V.3
Måndag: promenad 60 min
Tisdag: promenad 60 min
Onsdag: Lång intervall, 6 min hårt – 3 min lugn x5
Torsdag: promenad 30 min
Fredag promenad 50 min
Lördag: långpromenad 90 min i rask takt
Söndag: Vila
V.4
Måndag: promenad 60 min
Tisdag: Långintervall, 6 min hårt – 3 min lugn x5
Onsdag: Promenad 60 min med mycket uppför
Torsdag: Långintervall, 4 min hårt – 2 min lugn x7
Fredag: promenad 60 min
Lördag: långpromenad 90 min
Söndag: 90-120 min långpromenad i rask takt
Så om vi följer detta och äter nyttigt ska vi tappa åtminstone 1 kg i veckan. Ser fram emot att se resultatet, men med min vikt måste jag hålla på i 30 veckor tills jag är på den vikt jag vill. Känns lite avlägset men va fan, kring den 15 november bör jag ha nått min matchvikt.. Hehe.
Håll tummarna boys´n girls
Ska investera i ett par riktigt bra skor, en stegräknare och en pulsklocka sen är det bara att se kilona rasa av mig. (visst låter det troligt)
Ha det bäst
//J
Har ett tag nu försökt att inte titta mig så mycket i spegeln eftersom jag inte gillar det jag ser, så idag kände jag att det fick vara nog.
Vi har bara en spegel hemma och det är väl banne mig helt sjukt om jag ska blunda när jag borstar tänderna morgon och kväll.
Har ni någonsin har sett på discovery när en vitval har strandat och börjat ruttna, så den ser extra likblek och skrynklig ut? Den synen har jag när jag ser min i spegeln efter en dusch. Upphetsande? Inte speciellt!
Jag har ju lyckats en gång förut att bli av med, i princip, samma dövikt.
Jag och granntjejen brukar ut och gå ca 5.5 km varje vardag så jag tänkte att det skulle ju kunna gå och använda den lilla promenaden till en fettförbrännare.
Sagt och gjort, hittade ett powerwalkschema på nätet som jag tog och skrev ner, sen lyckades jag att intala grannen att vi skulle pröva detta 4 veckors schema och kombinera det med lite nyttig mat.
Nu ska socker och andra onyttigheter väck, jag har köpt ”dyrchoklad” som jag får ta en bit av om jag blir sugen.
Har precis lärt mig lite om just choklad och att om man bara köper rätt choklad är det faktiskt rätt nyttigt.
Men som sagt, den är ju inte i prisklass med en marabou chokladkaka direkt. (Kan det ju iof vara värt bara döfläsket försvinner.)
Imorgon blir det storhandling efter jag har varit och vägt lillprinsen. Det står väldigt mycket grönsaker och frukt på listan. Himla tur att Olivia tycker om grönsaker.
Om någon är sugen att hänga på vårat powerwalkande så är schemat såhär:
V.1
Måndag: Promenad i rask takt i 50 min
Tisdag: Intervallpromenad i 30 min. 4 min hårt tempo – 1 min ”prattempo”
Onsdag: Vila
Torsdag: Promenad i rask takt i 50 min
Fredag: 30 min rask lunchpromenad
Lördag: 75-90 min promenad
Söndag: Vila
V.2
Måndag: promenad 55 min
Tisdag: promenad 55 min
Onsdag: 30 min lunchpromenad
Torsdag: promenad 55 min
Fredag: Lång intervall, 4 min hårt – 2 min lugn x7
Lördag: 75-90 min promenad
Söndag: Vila
V.3
Måndag: promenad 60 min
Tisdag: promenad 60 min
Onsdag: Lång intervall, 6 min hårt – 3 min lugn x5
Torsdag: promenad 30 min
Fredag promenad 50 min
Lördag: långpromenad 90 min i rask takt
Söndag: Vila
V.4
Måndag: promenad 60 min
Tisdag: Långintervall, 6 min hårt – 3 min lugn x5
Onsdag: Promenad 60 min med mycket uppför
Torsdag: Långintervall, 4 min hårt – 2 min lugn x7
Fredag: promenad 60 min
Lördag: långpromenad 90 min
Söndag: 90-120 min långpromenad i rask takt
Så om vi följer detta och äter nyttigt ska vi tappa åtminstone 1 kg i veckan. Ser fram emot att se resultatet, men med min vikt måste jag hålla på i 30 veckor tills jag är på den vikt jag vill. Känns lite avlägset men va fan, kring den 15 november bör jag ha nått min matchvikt.. Hehe.
Håll tummarna boys´n girls
Ska investera i ett par riktigt bra skor, en stegräknare och en pulsklocka sen är det bara att se kilona rasa av mig. (visst låter det troligt)
Ha det bäst
//J
lördag 18 april 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
