Ett himla tjat

Tjat, tjat, tjat

Nu för tiden så ringer och smsar folk vi känner endast för att höra om inte bebisen har kommit ut än. Är folk så in i hela h*ete rädd att inte få vara först med att veta att dom måste ringa och tjata var eviga dag?
Bebisen kommer när den är redo, det finns inget vi kan göra för att påverka födelsedatumet såvida vi inte bestämmer oss för snitt eller att bli igångsatt. Då först vet vi exakt.
Kan inte folk begripa att det är nog så tröttsamt sista veckorna i graviditeten att man helst vill slippa allt tjat? Kroppen är tung, man sover dåligt och kan knappt röra sig. Ska man måsta gruva sig för att svara i telefon också bara för att man inte orkar förklara gång efter annan att bebisen fortfarande inte har kommit ut?
Ingen vill hellre att bebisen ska komma ut än vår familj. Men det är som det är.

Så för er som läser detta och inte har hört om bebisen har kommit ut än. Ring gärna och prata i allmänhet (nu är det ju iof bara ett fåtal som gör det) om allt möjligt, men sluta tjata.

Jag har gjort en mapp i min telefon där jag har lagt till dom som först ska få veta när bebisen är född. Så fort bebisen är ute och jag är pigg så kommer ni att få ett sms.
Är ni oroliga för att inte vara en av dem som finns i mappen och därmed inte heller få ett sms? Jag har lagt till dom som jag vill ska få veta bland de första, ex min och Ingemars familj, mina NÄRA vänner och några få vänner.
Är du inte en av dem som finns ilagd så finns det en anledning till det och det är inget jag kommer att vare sig kommentera eller försvara. Tids nog så kommer alla vi känner veta när bebisen är född, men det kanske inte blir direkt när den är ute.


//J