Skolmassaker

Nu har det hänt igen!
En tonårig pojke i Tyskland, har skjutit ihjäl elever och lärare på en skola. Han är själv en före detta elev på just den där skolan.
Han hade gått in i skolan och skjutit vilt omkring sig, skadat många och dödat 11 st innan han flydde.
Pojken själv blev ihjälskjuten av polis på en parkering i stadens centrum

Vad är det som får dessa människor att begå dessa fruktansvärda brott?
Vem ska ta på sig skulden?
Skolskjutningar börjar allt mer bli vardagsmat i dagen samhälle, precis som övriga våldsdåd, som man allt oftare läser om i tidningar och ser på nyheter.

Har dessa ungdomar haft en dålig uppväxt?
Har de blivit mobbade i skolan?
Har de en psykisk störning ingen vet om?
Har de blivit nekad hjälp fast de desperat har sökt efter den?
Är det fashinationen av dödliga och lättillgängliga vapen?

Kanske är det en blandning av alla dessa faktorer som gör att de en dag bestämmer sig för att släcka en massa oskyldiga liv.

Något måste göras.
Ska jag våga låta mina barn gå till skolan i vetskapen om att det nog bara är en tidsfråga innan något liknande händer i Sverige, kanske rent av på ”våran” skola?
Ska jag tyst sitta och läsa tidningar och sedan välja att blunda för det som sker?

Barnen är de vuxnas ansvar. Det är vi som ska lära barnen rätt och fel. Vi som ska föregå med gott exempel.
Vi kan inte skylla ifrån oss allt skit som händer med våra ungdomar på tv-våld och dataspel, droger och alkohol.
Vi bär det yttersta ansvaret för att våra barn ska bli goda människor, med sunda värderingar och ha den självkontroll som behövs i livet och att de måste följa lagar och regler som gäller.

Vi kan naturligtvis inte hindra våra barn från att begå misstag, bråka eller slåss med andra, prova alkohol, kanske till och med droger.
Men vi kan lära dem att det finns gränser för vad man får och inte får göra, vad som är farligt för en själv och andra.

Jag bävar för den dag då mina barn kommer hem och luktar alkohol. Men den dagen kommer, vare sig jag vill det eller inte. Jag tror inte att det finns många som inte provat alkohol i sitt liv.

Jag hoppas och tror att jag har lärt min dotter vad som är rätt eller fel, att man behandlar andra lika bra som man själv vill bli behandlad och att ibland är livet orättvist på många sätt. Men att man inte under några omständigheter får skada andra.

Jag tycker att jag gör min del i att uppfostra mina barn på ett bra och vettigt sätt, men jag kan inte göra allt själv. Även omgivningen har ett ansvar gente mot varandras barn. Man kan inte stirra sig blind på bara sina egna barn och skylla ifrån sig på andra, man måste även våga ta ansvar för andras och föregå med gott exempel.

Glöm bara aldrig bort att vi själva har varit unga en gång, begått misstag och förhoppningsvis lärt oss något av det.
Det blev ju något bra av oss så varför ska inte våra barn få den chansen?

Ha det bäst

//J