onsdag 26 november 2008

att man aldrig lär sig

Tänk att man aldrig lär sig…

Var på årskontroll hos tandläkaren själv idag. Jag som verkligen inte gillar att gå till tandläkaren, (vem gör nu det?) har nu befunnit mig där två dagar i rad!!
Det var det vanliga med röntgenbilder och lite pet med den där sylvassa prylen som dom kör mellan, på och runt tänderna tills blodet sprutar.
”Använder du tandtråd?”
- ja för sjutton, eller ja inte varje dag. Faktiskt så blir det väl inte oftare än kanske 1-2 gånger i veckan. Ja i bästa fall en gång, om jag kommer ihåg det….
Alltid samma visa. Man lär sig ju aldrig. Varje gång man har varit in och lagat något hål så lovar man ju att använda den där förbannade tråden och liktförbaskat står man där med ett skamset uttryck i ansiktet ett år senare och säger att man har ”liksom glömt”.
Jösses, som att dom verkligen skulle bry sig om jag så använder tandtråd 1 gång per år eller 10 gånger om dagen. Det är ju mina tänder som trasas sönder och mina pengar som går till deras lön.
Som tur var såg det ändå rätt hyfsat ut, ett pyttepytte hål som vi nog borde åtgärda. Det är ju tydligen extra känsligt när man är gravid. Har aldrig fått någon bra förklaring till det. Är det för att man äter mer godis? Jag tror jag äter samma mängd ändåJ och mat äter jag nog samma där också. Men hur som helst var det det min tandhygienist sa.
Om man ska kolla efter hur lång väntetiden är så är jag inte den enda i hela Sundsvall som inte använder tandtråd.
-”passar den 21 januari bra?”
-ja men absolut, om jag nu inte ligger och krystar ut en bebis då så kommer jag.

Så, då tänkte jag lite smått komma in på just det där med lilla bebisen.
De flesta har väl snappat upp att det är beräknat kring den 2 februari.
Själv så satsar jag på den 28 januari. Man kanske kan fixa lite odds på någon Internet spelsajt? Undra hur många som skulle lägga en slant. Finns ju så mycket tok man kan spela på, så varför inte vår graviditet?
Många har frågat om vi kollat in vad det blir.
Det där verkar vara en rätt stor och känslig fråga. En del är så emot att kolla och en del tycker att det är det mest självklara i hela världen. ”varför inte kolla om man har chansen” Ja, det är ju frågan.
Och om man har kollat, måste alla få veta då? Inom sin tid kommer det ju att märkas. Kan man inte få suga lite på den karamellen själv, om man nu har tagit reda på det?
Tror inte att någon som jag har pratat med inte har frågat om vi har kollat. Tror jag har svarat sanningsenligt till alla. Jo, vi har kollat och nej vi vill inte berätta. Vi behåller det inom närmsta familjen. Det är hur som helst inte 100% säkert ändå.

Vi har köpt en barnvagn, fått låna en bilbarnstol och kollat lite efter en spjälsäng. Ett skötbord har jag sen förut. Det är allt. När tiden är inne kommer vi att köpa hem någon body och byxor i någon neutral färg. Tror inte att det är så bråttom än, och skulle ”bulan” vilja komma ut tidigare så blir ju vi ändå kvar någon dag på sjukhuset och då hinner pappsen handla det nödvändigaste då.
I övrigt mår jag hyfsat, höftvärken har lugnat ner sig lite sen jag slutade jobba, magen håller kurvan, blodvärden och allt sånt ser bra ut.
Det enda smolket i bägaren är att jag ser ut som den där vita michellingubben som brukar sitta fram på vissa lastbilar.
Det är väl själva f*n att jag ska gå upp så ofantligt i vikt. Samma sak när jag väntade Olivia, fast nu hade jag ju något högre startvikt än när jag väntade henne.
Spegeln är ju också så strategiskt placerad i badrummet att jag hajar till varje gång jag kliver ur duschen och måste kolla en extra gång om det verkligen var jag som steg ur eller om det var någon reflektionsbild från tvn som visar något program om strandade vitvalar på Animal planet.
Och lika trött blir jag när jag inser att vitvalar inte har långt brunt hår och rinnande mascara.
Nåja, har jag lyckats gå ner i vikt förut så lär jag väl lyckas igen.
Är bara så sugit att se alla smala bruttor med små bulor på magen som sedan har förlorat mer i vikt efter förlossningen än dom gick upp under graviditeten. Men jag säger som Tony R, ”ja ä int bitter” och lever i min låtsasvärld att jag tycker att det är helt ok att jag gick upp 100 kg den här gången också.

//J

Inga kommentarer: