Dag 1, vecka 2

Idag när vi promenerade iväg, var vi lite övermodiga och älgade iväg mot storbränna. Vi har gått den vägen många gånger förr, men inte i powerwalktakt. Egentligen ska vi inte börja kuta i backar förrän nästa vecka enligt schemat. Men vi tänkte ändå prova lite smått.
Efter en timmes promenad lyckades jag iallafall med lite möda häva mig upp och ner på 10 armhävningar och likaså 10 situps.
Men det känns ändå som att det går lite lättare för varje dag, inte mycket, men lite lite. Det måste ju ändå vara ett framsteg.
Jag bjöd in grannen på en frukost bestående av lingongrova med keso, avokado, paprika och lök, apelsinjuice och 1 ägg.
Och efter frukost var det dags för vägning.
Med lite ångest över helgens matfusk tog jag mod till mig och steppade upp på vågen. -1 kg!!!! Fattar ni? Jag har, trots att jag fuskat lite, gått ner 1 kg på en vecka genom att bara äta lite mer grönt och lite mindre godis. (jag har trots allt ätit både lite godis och lite snacks och inte varit en mathitler)
Jublandes glad över min prestation började jag genast tänka på vad jag skulle fira med: chokladpudding? Lite chips? Godiset som blev över efter kalaset? Glass?
Då slog det mig som en blixt från klar himmel.
Min dumma hjärna hade i segerns sötma glömt att det bara var början av en jäkligt lång resa. 29 kg kvar.

Men stolt är jag nog och lite mer sporrad blir man. Den här veckan kanske jag fuskar lite mindre, men bara kanske.
Beach 2010 here I come!


I helgen hade Olivia barnkalas med övernattning. Det var en upplevelse kan jag lätt lova. Vi började kalaset med lite fyrhjulingsåkning innan vi dukade upp till en pannkaksbuffé. Vi hade jättetur med vädret och barnen var ute i omgångar och lekte. På kvällen blev det en godis/snacksbuffé i sovsäckarna på golvet medan vi tittade på film till 23.15.
Ingemar och Alfred sov hemma själva. Det var lite ovant att inte ha lillprinsen i närheten på natten, för hur än det är har han ju varit med mig dygnet runt i 11½ månad, om man räknar in när han låg i magen.
Men det hade gått jättebra och Ingemar kom ner med honom till 7 så han fick frukost.
Barnen vaknade redan kl 5.15! och fick titta på film medan jag svepte en stor kopp stark espresso. Frukostbuffén blev således tidigarelagd 2 timmar och barnen blev hämtade kl 9.30.

Behöver jag ens nämna att det inte blev mycket gjort efter att vi hade städat ur Sulågården? Vi var rätt slagna hela familjen och det blev en tidig kväll.

Jösses vad skönt det är att det bara är kalas en gång om året än så länge. Det lär väl dröja lite innan Alfred ska ha barnkalas.

Nä, nu ska jag fira lite med ett gott saftigt äpple…

Ha det bäst